Dag 3. Mina föräldrar
En dag knackade det på dörren hemma hos mamma. Utanför stod en kines. Mammas hus ligger på landet långt åt helvete från allting, så hur kinesen hamnade där är en bra fråga. Vad han ville är förmodligen en ännu bättre fråga som jag frågade när mamma ringde och berättade om händelsen.
"Ja men det vet jag ju inte, han pratade ju kinesiska!
Iallafall släppte mamma in den här kinesiska mannen och visade honom dom små färgkopparna i porslin som riktigpappa tog med från Kina nångång för evigheter sen när de fortfarande var gifta och han fortfarande reste.
" Och sen Hanna, så började han måla på väggarna!"
" Måla vaddå?"
" Tecken! Jag tror dom står för rikedom och sånt. Jag vet ju inte riktigt för vi kan ju inte prata med varandra. Men han pratar med katterna! Han säger att Rasmus trivs här men att smulan längtar hem".
Mamma har en kompis som heter Ove som odlar bin och är homosexuell. Mamma har inte många nära vänner men Kinesen har blivit en av dom. Hur det nu kom sig så bor Kinesen numera med Ove.
Ibland när jag är hemma hos mamma är dom där, Ove pratar om blommorna och kinesen gåer runt och ler.
Han tar mycket foton på saker i trädgården, mig och katterna.
Platspappan är en mycket tålmodig man som orkar med svängarna i min mamma, från proffsig banktjänsteman/chefsperson till flummig hippie. Men ibland får plastpappan för mycket. Ibland är oftast när mamma bjuder hem 3-4 häxor som går runt och dinglar med kristaller eller drar ut osynliga dolkar från tidigare liv från ryggen på mamma. Då går platspappan ner i källaren och muttrar på tyska. "Quatsch!" Muttrar han, vilket betyder typ skräp, eller strunt.
Ibland kommer han upp för att hämta en bit äppelkaka och så går han ner igen och sitter bland tvättmaskiner och kattsand och tjurar tills huset är häxfritt igen.
Mamma och plastpappan är bäst. Dom vet inte om det dock och beter sig för närvarande som två tonåringar. Jag gör vad jag kan och försöker använda mig av familjeterapi A för att än en gång få dem att komminucera och pussla ihop förhållandet. Men det är inget jag vill prata om nu.
