Onedaysoon

När man möter Fredrikpåjobbet i korridoren, han ska åt ett håll o ja åt andra och ett möte är rätt omöjligt att avstyra och jag har inget papper i händerna att låtsas vara djupt insjunken i.

Iallafall så sa jag hej. Och han sa hej. Awkward. Som fan.

Och en liten del av mej vill stövla in i hans rum o fråga vafan problemet är. Men känner samtidigt att orka. Det är ganska bra egentligen att det blev såhär. Lätt typ.  

INGET trycker ner mej idag!