Besök i downunder
Det är så kul att ha dom här och helt plötsligt har jag semester - jag njuter för fullt.
Samtidigt kommer paniken smygande. 13 dagar tills jag landar i Sverige, tillbaks till verkligheten och riktiga livet. Det ska ju bli så kul att se alla, men jag börjar panika över att bli svensk igen och alla dagar utan min älskling - bara tänka på det gör ont i mig!
Jag saknar honom så fort han är på jobbet. jag tycker att han är på toa för länge. och nätterna han jobbar sent och jag måste lägga mej ensam är hemska. Och snart är det evighetsdagar, utan att få krama, pussa och känna.
Fy helevete. Jag vet inte hur det här kommer att gå.
Hurra!
1. Jag hittade min fluffjacka, tack vare min bejbi som visade mej en helt ny värld kallad ebay. Nu har jag allt som krävs för vintern jag ville ha!
2. Imorrn kommer Henke
3. Imorrn ska Chris och jag ligga på stranden eller nån annan mysig stans
Gött va? Så här rysk-snygg kommer ja va i höst!
Nu måste ja bara komma på nåt å göra med mitt hår. Det är typ ljusbrunt nu av all sol så jag kanske försöker mej på nån Alba-variant...
Lite av varje
1. Henke är i Australien o kommer till mej på söndag!
2. Chris visade sig ha en grym talang för att marinera och grilla bananaprawns - imponerande som fan då han inte ens äter seafood!
3. Med Henke kommer snus
4.Ritandet idag gick så sjukt bra - hejdå inspirationsdöden!
5. I kylskåpet finns just nu tårta
6. Peter Andres jävla brorsa är ute ur mitt liv och jobbet är nu helt plötsligt en trevlig plats att vistas på!
Okej, det var 6 anledningar men skitesamma.
Igår fyllde Chris lillebror år. Vi bjöd över han och Chris mamma och hade en riktig barbie på aussievis, med räkor, steaks, aussiekorv, salad och vin.
Jag har fortfarande lite svårt för Chris mamma. Lite svårt kanske är fel uttryckt.
Jag tycker att hon är jävulen personifierad.
Det krävs enorm självkontroll för att inte slå en flaska i huvudet på henne när hon går på om hur värdelös Chris är.
Jag blir alldeles kokarg och känner att jag liksom måste rädda honom lite för han gör ju inget själv, tittar ner i bordet med sina fina mandelögon och jag får bita mej i tungan och efteråt när vi är ensamma är jag alldeles ledsen och arg men han är precis som om inget hänt.
Det känns skönt att jag kan vara så säker på att mamma och Jocke kommer vara lätt som en plätt för han att tycka om. För dom är ju grymma.
Pga solbränna typ lite överallt höll jag mig ur solen idag. Vi köpte lite ritgrejer och Chris visade mig ett varuhus som jag helt har missat - som faktiskt hade vettiga kläder och MÄRKEN! Lycka. Jag blev glad av två anledningar. 1. Att Chris inte visat mig det tidigare - för hittils har jag inte brytt mig om att jag är för pank för att shoppa - whitetrashstilen är ändå inget jag vill lägga pengar på.
2. Det finns kanske hopp för surfers att få lite fashon i sig.
Bad stuff happens to bad people (och elakt skratt)
Hörde att han fick sparken, blev av med sin sponsring och nu jobbar som servitör i väntan på att åka hem. MOHAHAHAHA.
å igår fick jag veta att Peter Andres jävla brorsa som är min manager nu har avslutat sitt uppdrag på restaurangen för att han är en dick och ingen lyssnar på honom. MAHAHAHA.
Det känns bra - ända in i maggropen.
Chris blev erbjuden ett sjujävla bra jobb igår. Skitmycket pengar och managerjobb med massa bonusar. Ett årskontrakt. (timing är inte vår grej)
Han tackade nej för han åker hellre till Sverige till mig och blir brevbärare (om han ens har sån tur).
Fattar ni vilken liten gulsklimp jag har här?
Värmeböljan här förresten är sjuk. 29 grader idag i skuggan och det är tekniskt sett fortfarande vinter. Imorrn är det söndag och Chris och jag ska ligga i parken och sen gå på husfest.
WOOOH!
något luktar bacon
De senaste dagarna har jag insett att jag är tvåfärgad. Jag är Michael Jacksons "black or white", jag är brunsås brun på framsidan av kroppen och bara halvindier på baksidan och igår sken solen utan ett endaste moln så jag tog min bok, min telefon och min handduk och placerade baksidan i solen och sen var det väl inte så mycket mer med det liksom.
Två ån halv timme senare gick jag upp, tog ett dopp och sedan stod det klart för mej att jag bränt arslet av mej. Arslet, låren och ryggen. Jag kunde inte sitta, stå eller ha kläder på mej på hela dagen och Chris skrattade och skrattade åt min illröda smileyröv (från bikinibrallorna som jag dragit upp för att få sol på så mycket av röven som möjligt.)
Idag mår jag lite bättre, det hela var ju faktiskt skitkul och jag har tatt massa bilder på min ända. Idag var det ännu finare väder om möjligt så vi satt på stranden med fötterna i sand och pratade om min egna tatuerarstudio som jag ska öppna sen, när lärlingsperioden är över.
Chris vill bli miljonär. Det är superviktigt för honom. För nån dag sedan kom han hem från jobbet med en massa broschyrer och ett visitkort. Han hade börjat prata med nån över baren som visste hur man kunde bli mijonär och leva på räntan vid 45: Han är väldifgt inställd på detta nu och det är väl bra antar jag. Jag har inget emot att bli rik.
Oh, jag fick jobbet förresten, lyckades prata mej till samma lön som jag hade för 4 år sedan, men för en 75 % tjänst, vilket är helt ok. Jag hade ju helst inte gått tillbaks till socialtjänstjobb men nu när det bara är 3 dagar i veckan - vilket liv liksom 3 dagar i veckan av tråk och resterande 4 dagar tatuerande och helg!!
Inte så illa skulle jag säga.
Jag kommer vara skitpank tills jag får min första lön men nu vet jag ju iaf att jag får en lön så det känns ju bra. Nu kan jag börja planera julklappar och nya underkläder! Ja ska va jävligt het när ja hämtar min baby från flyget i december!
Clouds are gonna part
Jag fick jobbet. Det var ju bra förutom att jag inte vill ha det. På 100 % alltså. Så det mailade jag och sa och nu väntar väntar väntar jag igen. Det hade ju varit så jävla skönt att få detta fixat nu va.
Veckan som var gick fort, jäklar vad fort tiden har gått! jag har bränt pannan i solen, badat i poolen och simmat ända tills jag fick den här jävla urinvägsinfektionen.
Idag var Chris och jag i Coolangatta och njöt av havsutsikten och god buffé och nu är Chris på jobbet och jag har jobbat på min portfolio.
Och nyss sa det pling i telefonen, en viss badwolf som tydligen varit på tour här i Goldcoast, ringde från en toalett på shooters för att fråga om jag saknar honom, berätta att han saknar mej och att han är väldigt känd nu.
jag har låtit bli att svara hittils men nu gjorde jag ju det som sagt och det gick bra, han försökte på alla sätt, tryckte på rödluvanknapparna och blev väldigt irriterad över att det inte hade samma effekt som det brukade.
Vi ska spendera hela december i samma stad.
Igår hyrde Chris twilligtfilmerna och försökte att inte sucka ihjäl sig under hela tiden och vi åt jordgubbar och melon och mango.
Jag borde rita lite till, nu när jag har kommit igång. Men jag väntar otåligt på det där mailet som (hoppas hoppas) kommer säga att jo, jag kan få jobba 75 %. Då kan jag maila tatuerarstudion om vilka dagar i veckan jag vill vara där och sen kan jag göra en budget och börja scanna H&Ms hemsida för shoppingen som väntar när jag kommer hem.
Ni kommenterar inte längre. Är jag tråkig? jag personligen tycker att förra inlägget va ganska kul på ett patetiskt sätt.
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
Okej. Okej. Ingen ide med panik nu men ALLVARLIGT! Nu kommer jag hem om 4.5 veckor och jag har inget jobb, inga pengar och ingen plan B!
Jobbtanten ringde tillslut och vi hade en bra intervju. Problemet var bara någon ny lag som kräver att man har en socionomexamen (vilket jag inte har). Kommer vi över den barriären så återstår ju det lilla problemet att jag inte vill jobba 100 %. Att jag inte KAN jobba 100 % för att jag ska bli tatuerare vilket är mycket viktigare och roligare men inte ger ett smack i pengar tills jag faktiskt kan sätta nålen i någon.
Så vad gör jag nu? Jag har sökt 2000 jobb men inte hört nånting än och ja, paniken börjar kanske komma nu.
I mitt huvve så ser ju planen för första tiden hemma ut såhär, typ:
Jag, hemma i Sverige i hjärtats stad. I en ny fluffig vinterjacka (jag ser mej själv i en stor pälsgrej tänk er rysk rik brutta), varma men skitsnygga stövlar sörplandes latte med Anna på nåt mysigt fik som vi precis har hittat och som kommer bli hösten/vinterns fik där alla möjliga framtidsplaner skall skapas. Efter att vi har lattat en bra stund går vi hem till Anna (där jag bor några veckor tills jag flyttar in i min charmiga och billiga 2a i majorna) och jag plockar och väljer bland mina kläder (som jag äger för att jag har köpt dom, (och totalt glömt allt som jag slängde innan resan för vem behöver dom nu)) och sen går vi ut och festar med Agnes o Jeppe och dagen efter käkar vi frulle på Egg n Milk och ser fram emot veckan eftersom jag ska jobba några dagar utan att lägga ner så mycket energi på det och sedan lägga ner all energi på tatuerarstudion.
Och längre fram typ såhär:
Chris landar på flygplatsen. Jag har gjort mig ordning hela morgonen och magen pirrar så jag tror jag ska dö. Jag har på nåt sätt fixat en bil med en chaufför som ska hämta på flygplatsen o inte bryr sig om om vi hånglar vilt i baksätet (hmm taxi kanske.) Jag har på mig fluffjackan och är snygg och europeiskt fräsch och jag har sparat pengar sedan jag kom hem för att köpa Chris allt han behöver för en bra start i Sverige - en vinterjacka (inte fluffig), vinterskor och ett spårvagnskort. Jag har fixart ett jobb åt Chris också och han är glad och jag är glad och vi åker hem till vår charmiga men billiga lägenhet i majorna och till lunch äter vi kebabpizza (inge mer jävla pizzahut eller dominos EVER) och till middag äter vi falukorv med stuvade makaroner med aromat och jag har en full garderob (med lite plats för Chris grejer), nya underkläder och nagellack i regnbågens alla färger.
Såhär ser det ut som att situationen hemma kommer bli om jag inte får jobb nu, typ:
Jag är hemma i Sverige i hjärtats stad, i gamla vinterjackan som saknar blixtlås men jag är glad att jag inte slängde den innan jag åkte för annars hade det blivit kallt, converseskor som är blöta av slask och regn och inte gjorda för vinter och jag sörplar definitivt ingen latte. Snarare bor hos kompisar utan planer på en lägenhet, utan garderob och utan fest. Snarare sitter hemma hos mamma med otvättat hår och käka Cornflakes ur paketet.
Och när Chris kommer ser jag ut som fan, vi får åka flygbuss hem, vart nu hem är, och vi är arbetslösa och fattiga och ja, jag ser ut som fan men jag gör iallafall något jag gillar även om resten av livet suger.
Alternativ 2: Jag ger upp tatuerarjobbet, tar ett 100 % socckärring jobb, tjänar pengar vilket gör fluffjacka, lägenhet, spårvagnskort och fest möjligt men gör mitt liv kasst., KASST.
