Onedaysoon

Jag fick jobbet. Det var ju bra förutom att jag inte vill ha det. På 100 % alltså. Så det mailade jag och sa och nu väntar väntar väntar jag igen. Det hade ju varit så jävla skönt att få detta fixat nu va.

Veckan som var gick fort, jäklar vad fort tiden har gått! jag har bränt pannan i solen, badat i poolen och simmat ända tills jag fick den här jävla urinvägsinfektionen.

Idag var Chris och jag i Coolangatta och njöt av havsutsikten och god buffé och nu är Chris på jobbet och jag har jobbat på min portfolio.

Och nyss sa det pling i telefonen, en viss badwolf som tydligen varit på tour här i Goldcoast, ringde från en toalett på shooters för att fråga om jag saknar honom, berätta att han saknar mej och att han är väldigt känd nu.

jag har låtit bli att svara hittils men nu gjorde jag ju det som sagt och det gick bra, han försökte på alla sätt, tryckte på rödluvanknapparna och blev väldigt irriterad över att det inte hade samma effekt som det brukade.

Vi ska spendera hela december i samma stad.

Igår hyrde Chris twilligtfilmerna och försökte att inte sucka ihjäl sig under hela tiden och vi åt jordgubbar och melon och mango.

Jag borde rita lite till, nu när jag har kommit igång. Men jag väntar otåligt på det där mailet som (hoppas hoppas) kommer säga att jo, jag kan få jobba 75 %. Då kan jag maila tatuerarstudion om vilka dagar i veckan jag vill vara där och sen kan jag göra en budget och börja scanna H&Ms hemsida för shoppingen som väntar när jag kommer hem.

Ni kommenterar inte längre. Är jag tråkig? jag personligen tycker att förra inlägget va ganska kul på ett patetiskt sätt.