Onedaysoon

Hjärtat har kommit igång med svenskan igen efter ett litet uppehåll/inspirationsdöd. Just nu är han mycket insnöad på uttryck som JAHA?! PRECIS! JAVISST!
Han går upp som en bergochdalbana när han säger det, jätteförvånad och glad låter han, och liksom lyfter lite från stolen.

Han har dessutom klippt sig och är så snygg så jag bara vill äta honom. Eller ligga. Mest ligga. Läste om nån som åt på nåns ansikte i tidningen igår. Det lät ju inte så gott.

Inleddes på torsdagen med tatuering och tapasdejt på La Sombrita. Första gången på hur länge som helst som vi kunde ba: nää men ska vi at ett till vitlöksbröd?
Fredag med heldag på LISEBERG med Agnes, mjukglass och rollercoasters och barnsliga skratt. Sen spritzers på premiären av Magnus och magnus med alla kompisarna, som jag älskar det stället, som jag älskar det!

På lördag morgon ringde Daniel och Jessica o ba: vill ni med ut på havet i asstor båt? Grilla lite på klippor? Sola dricka vin? O vi  fiskade krabbor och räkor och bättrade på brännan. Och eurovision sen med familjen, Loreeen Loreen Loreen!
Söndagen med chill och avslutningsvis måndagen med shoppingen from heaven. Soenderade allt. Mycket lycklig.


Sen en god nyhet:
Min chef har köpt lokalen brevid, nu ska hon bygga ut och ge mig en egen tatuerings-arbetsplats. Jag är ungefär SÅ HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR excited!


Livet.

Hjärtat säger att när han känner så brukar han sätta på musik och tokdansa.
Jag skulle prova men kände mig mest löjlig. Istället målade jag lite akvarell med en vän, åt vindruvor och pratade konst.

Det hjälpte lite. Jag måste försöka överleva jobbsituationen. Den dränker mig.
Jag orkar inte tänka på det nu.

Jag vill tänka på att imorgon är sista dagen av den här skitfattiga perioden. Från och med nu ser det ljusare ut. Jag vill tänka på att på fredag ska jag och Agnes på Liseberg och på lördag ska jag se eurovision med lillasyster och på måndag är jag ledig. Jag vill tänka på att ett jobb bara är ett jobb och att jag inte bara är jobbet.
Jag vill tänka på solen och havet
Och låta hjärtat bjuda ut mig på finrestaurang. För att vi kan, för att vi har råd, och för att på måndag får hjärtat sitt eget bankkonto.

Då kan jag tokdansa

Mitt jobb är skitjobbigt just nu. Kontorsjobbet asså. SKITJOBBIGT och jag är på dåligt humör mest hela tiden när jag är här. Nu fick jag sagt det.

Som tur är fick jag njuta ordentligt i helgen med fina flickorna i Karlskrona. Det blev mysfrukost i trädgården, spontandans, solning och utgång med gamla flammor och allt som hör till.

Det var så skönt att åka bort ett tag och se något annat, även om det som alltid känns lite konstigt att besöka ett tidigare liv.
...Och fint sen att komma hem och öppna dörren och se dom varmaste svarta ögonen som väntat på mig hela helgen.
Borta bra men hemma bäst säger dom ju, och så är det ju verkligen.

Nu var det över en vecka sen jag skrev. Dåligt!
Mest för att det bara flyter på, på ett bra sätt.
Jag har hängt med Jeppe och Agnes, varit hos mamma med hjärtat och alla syskonen.
Har handlat dödssnygga skor och några toppar på Nelly, Felicia och jag promenerar och pratar skit och hjärtat håller på att bli befordrad till manager. Vi ska snart göra shoppindagen från himmelen och i helgen gör tjejerna den årliga Karlskrona resan och en roadtrip dit som den här gången kommer att bli rolig.


Saker rullar på, flyter på. Det känns bra.

Det blev en valborg med vännerna i slottsskogen. Felicia, Mattias, Agnes, Jonas, Lisa. Alldeles för mycket vin, fjortisfylla och majbrasa och hiphop. 
Och sen flera dagar med sol och grillning och mina axlar är kräft-röda. 
Tack våren att du kom på riktigt, även om det bara var en kortis.
 

Livet.
Livet när man tar sin fina under armen, packar picknickfilten och grillar och hånglar i parken hela dagen.
Och jag stannar upp och tänker flera gånger att just idag
just här
är jag en av dom jag tittade på och avundades i slottsskogen varenda sommar.