Onedaysoon

Storebrors fina lilla son. Jag ville skratta och gråta samtidigt, av lycka och avundsjuka.

Jag har varit vädigt uppochner denna vecka och för det tackar jag som vanligt PMSen. Ett litet psykbryt fick jag hemma i måndags men sen har det faktiskt blivit bättre.
I tisdags bestämde hjärtat och jag oss för att ha lite vardagslyx och började dagen med att promenera till Egg and Milk och käka pannkaksfrulle med Bagel och juice, och under resten av veckan har jag kämpat med att inte hata så mycket på jobbet. Har fixat lite med julklappar och igår snöade det för första gången efter att jag och hjärtat shoppad utklädningskläder och sen klädde vi ut oss hemma tillsammans och var utklädda en bra stund innan vi hade WalkingDead mys och jag skrek högt flera gånger.
I helgen ska det mesta fixas inför festen. Nästa helg smäller det, 60 pers, utklädda och en hel festkväll med hjärtat, som för övrigt kommer ha på sig zebratights, MUMS!
I helgen blir det ännu mer

Fredag med bio, en oväntad vänskap, som liksom snörpte åt hjärtat i bröstet på mig samtidigt som jag inte kunde låta bli att tycka att den äldre mannen i rullstol var väldigt het och samtidigt läskigt lik min morfar.
Lördag med My fair lady i Skövde med lillasyster och mamma med halvdana skådespelare men roliga texter där mamma var sminkad och såg hyfsat glad ut och sen middag på fin restaurang med gräddig pasta och rödvin och kaffedrink.
Och sen långsöndag med hundpromenad, wienerbrödsbak (från scratch måste tilläggas), monopolspelande och årets första julmarknad.

Plastpappan verkade må bättre men sånt får man ju inte ens tänka utan att mamma ska kommentera att han bara spelar och att allt är förjävligt så fort jag går.
Ibland rätt ofta önskar jag att hon också kunde spela lite.

Jag är lite halvsjuk. Hjärtat tar ledigt från jobbet, köper hem choklad, tårta, blåbär, jordgubbar och melon och kokar te och gör fruktsallad, och sen får jag en lång lång massage.
Jag älskar att vara två.


Jag tror jag ska vara sjuk oftare.

Jag har varit hemmafrudeluxe denna veckan, det känns bra för bakande och lagade och fixande får mig tänka samtidigt som man inte tvingar fram något.
Jag har gjort viltgryta med egenplockade trattisar, bakat mandelbiscotti med apelsin, gjort egen raggmunk med fläsk och så har jag gjort äppelmos.
Och jag har tänkt och bestämt mig angående många saker små och stora, viktiga och oviktiga.

Jag har tyckt länge att det går segt, tatuerandet, och att det har varit precis som att gå ner i vikt (kan jag tänka mej) att först går det undan och sen stannar det bara av. Men sist jag tatuerade så kändes det så självklart och enkelt på något sätt, linjerna blev raka och jämna och jag tjöt av lycka under tiden och efter och hoppades hoppades hoppades att det inte bara skulle vara "justdendagentur" utan mer "lärasigcyklaförstkanmanintesenbaraheltplötsligtkanman".

Så igår när jag skulle gadda igen var jag lite nervös, men skrattade högt när linjerna bara var där, så självklara och härligt tydliga. Äntligen!
Nästa vecka ska jag börja på min roligaste projekt hittils, jag ska tatuera zombie-teletubbies! Jag har bestämt mig för att den ska bli min bästa tatuering nånsin hittills.

Jag har också bestämt mig angående den stora maskeraden till min födelsedag/halloween. I veckan har jag köpt peruk och kläder och i helgen ska jag och Felicia sy och fixa. Jag ska vara Amy Winehouse och jag tror att vi kommer bli ganska lika.

Sen har jag bestämt mig också angående det där viktiga.
Jag har bestämt mig för att jag vill få in dom där visapapprena fort och flytta till Australien, gärna runt den här tiden nästa år. Det känns stort och rätt och bra.
Nu vill jag bara hem och ta upp det med hjärtat.

Väskan är packad, middagmedfarmor kjolen, svampplockarkängorna systemkameran och mysbyxorna. Nu värmland, nu kommer vi, hjärtat och jag. En hel helg tillsammans.