Onedaysoon

Jag kommer hem! I oktober! Ojojoj vad skönt det känns att säga! Det var som att hundra kilo släppte såfort vi bestämde oss. Nu njuter jag av vädret och solen och poolen och det känns inte lika tungt längre, allting är finare, gräset är grönare, det är varmare och luktar godare, som semester. För det är nog det Australien ska vara för mej. Semester men aldrig hemma.

Hemma är där Anna och Marie är, där Rebecka och Jeppe och familjen är. Hemma är kallt o regnigt och mörkt och tusen ljus på liseberg. Nu laddar jag mentalt, tar in all sol och samlar energi för att komma hem.

Hemma är allt lite upponer. Mamma säljer huset, alla delas upp och flyttar till lägenheter, hundar o katter överallt.Idag bakade jag svenska bullar o lyssnade på Sanna med Ulf Lundell. Jag har inte kunnat lyssna på den sen jag åkte för då gråter jag bara, men nu gick det och jag sjöng o skrålade o tänkte på hösten som jag ska få spendera i hjärtats stad.

I morse när jag vaknade hade jag ett meddelande på telefonen från storebror, Han kommer i september! Det gör mej så glad att jag vill skrika rakt ut, ja studsade upp ur sängen o ville börja städa lägenheten på en gång och Chris fick påminna mig om att det är några månader kvar till september. Det ska bli så sjukt kul att få visa honom och Annso allting här, mitt lilla liv här innan jag åker hem, för hörrni, jag kommer hem!!!!! snart!!

Woooh!