Onedaysoon

Ibland när jag tänker på att jag faktiskt har en stor del i att ha uppfostrat min lillasyster till att bli den fina härliga 13åriga tej hon är idag så blir jag stolt. 
Och finns det någonting mer jag önskar att hon kunde ta med sig genom tonårstiden så är det att


Stå på sig, stå emot. Vara starkare än sådana som viker sig med vinden.
Välja sina vänner rätt och genast utan pardon ta bort dom som sviker, lurar och gör ledsen.
Lyssna på de vänner som finns kvar. Veta att nära vänner, dom allra närmsta vet exakt hur man sett ut när man varit som lyckligast, och när man inte är det trots att man försöker intala sig själv det.
Att det inte finns något så dött som en död kärlek.
Att välja en pojkvän som man har roligt med, inte tuffa snygga killen och inte trygga sällskapsspelstorrisen.
Att sex och attraktion är så viktigt så viktigt för finns det inte i början så är nånting fel. Och är nånting fel i början så blir det aldrig bra sen, när rosamolntiden är över och vardagen tagit vid.
Att byta p-piller om man får pms.
Att det är helt okej att inte var så-jävla-lycklig jämt, och att om man behöver tala om för sig själv och alla hur lycklig man är så kanske man inte är det. Egentligen. Och att det är okej.


Jag vet att lillasyster kommer trampa i så många hål, dratta ner i så många gropar och göra så många misstag. Och det är också okej. Men kan jag hjälpa henne att inte trilla i precis varenda hål och grop så har jag gjort ett bra jobb.



Om du vill ha din frihet kvar
Låt ingen tämja dej
Låt ingen tvinga dej
Låt ingen schackra med det enda du har