Onedaysoon

Det är en konstig känsla när en gammal kärlek som man sett hoppa från tjej till tjej i år nu, har fått barn. Det är så definitivt och känslan av att nu känner vi varann inte alls längre. Det har vi nog inte gjort på flera år och kanske ens aldrig på riktigt men det var en kärlek, det var det, och flera såna här kommer ju komma. Fler gamla kärlekar som får barn.
Jag sitter och undrar varför det egentligen känns så konstigt. Jag vill ju inte ha nånting med dom att göra sedan länge nu och ändå känns det konstigt. Att nu har man trots alla år och alla nätter man var viktig, hamnat nånstans i periferin. Helt plötsligt är allt det där en helt oviktig historia för vad spelar egentligen roll när man har skaffat familj med någon?
Jag kan inte låta bli att känna att alla andra ligger lite före mig. Inte så att jag vill ha barn nu ens, för förutsättningarna är fel och jag har ju så mycket annat på gång.
Men jag kan samtidigt inte låta bli att längta tills jag och hjärtat, mitt livs stora kärlek, ska ha en liten när tiden är rätt.
Undra vilka som sitter och kollar på facebook då och känner att det känns konstigt, för att jag en gång var hans.